Kaffe med salt
Det var en gång för inte så länge sedan, i ett vanligt café inte så långt från där vi är nu. Em man satt på sin vanliga plats och beställde sitt vanliga kaffe och läste morgontidningen precis som vanligt. Men det som mannen inte visste var, att denna dag inte alls var en vanlig dag. Att denna dag skulle förändra hans liv. Det är nämligen så att denna dag skulle göra hela resten av hans liv ovanlig.
Precis när han hade hunnit läsa klart sin morgontidning öppnades dörren till caféet och in kommer den vackraste kvinnan som denna man någonsin skådat. I vanligt fall skulle mannen efter att han läst tidningen bege sig till jobbet, men denna dag var ovanlig, denna dag var ej lik någon annan dag i denna mans liv. Mannen bestämde sig för att stanna kvar och försöka på något sätt få kontakt med denna häpnadsväckande vackra kvinna.
Mannen får ögonkontakt med den vackra kvinnan och bjuder henne att sitta vid honom, vid hans vanliga bord. Dessa två börjar då samtala lite smått om vädret och om det omtalade finanskrisen. Men efter en stund märker mannen att den vackra kvinnan håller på att bli uttråkad och vill gå. Han är väl medveten om vad som kommer att hända snart om han inte gör något åt saken. Han ropar han servitrisen och ber henne att hämta en kopp kaffe med salt.
Kvinnan blir helt förvirrad och väldigt nyfiken. Alla hennes tankar på att hitta en bra ursäkt för att lämna mannen hade nu försvunnit, och det enda hon tänkte på nu var; kaffe med salt?
När servitrisen kommit tillbacks med kaffet så rörde han om den en stund. Då kunde inte den vackra kvinnan längre hålla sig från att fråga ”varför dricker du kaffe med salt? Jag har sett att folk dricker kaffe med grädde, eller med socker eller till och med svart. Hur kommer det sig att du dricker den med salt?”
Mannen dricker ur koppen och försöker försiktigt placerar tillbacks koppen exakt som den låg, innan han tar ett djupt andetag och berättar ”jo, det e så att jag har under större delen av mitt liv bott tillsammans med min familj vid ett hus som låg bara några meter bort från havet.” och så berättade mannen om hur det var att vakna och somna varje dag och natt till lukten av havet, den saltiga lukten, hur han känner den i munnen när han var ute och lekte med sina syskon på stranden, hur han kände smaken när han drog ett djupt andetag. ”och kaffe lukten associerar jag den med min älskade pappa” sa han. Han berättade hur det var när hans pappa varje dag väckte honom för att skjutsa han till skolan. Han berättade även för den vackra kvinnan att han brukar ligga i sängen extra länge och låtsas att han sover, för då skulle hans pappa krypa in under täcket och krama honom ända tills han vaknar. Och då känner han den starka kaffe doften från hans pappa.
Kvinnan tittar beundransfullt på mannen som helt plötsligt avbryter sig och blir väldigt tyst en kort stund… och säger ”och nu när de inte finns längre, så håller kaffe med salt mina minnen friska”.
Den vackra kvinnan blir stört förälskad och en kärleksfull relation gestaltas mellan dessa två människor…
Efter ungefär ett år gifter sig dessa två och efter ungefär 45 år av lycka så ligger mannen på sin dödsbädd. Under dessa år har den vackra kvinnan, varje dag, utan undantag gjort i ordning en kopp med kaffe och salt för mannen till frukost som han dricker med ett leende på läpparna.
Mannen ropar med en knappt hörbar röst den vackra kvinnan att komma till sängen där han låg, vilket hon gör på en gång. Han frågade henne om han varit en bra make. Och hon svarade att hon inte kunde önska sig bättre. Han log och berättade att han inte var en så bra man som hon trodde. Han berättade för henne att han har ljugit för henne, en enda gång under hela den tiden de känt varandra. Hon vägrade att tro på det.
Mannen är väl känd i den lilla staden som en ärlig och stolt man. Ingen skulle tänka sig att han någonsin skulle kunna säga en lögn. Han är för stolt för det. Och den som känner honom som allra bäst (hans fru) vet att det är näst intill omöjligt att mannen har ljugit för henne.
Mannen insisterar och vädjar till den vackra kvinnan att lyssna på honom till punkt. Mannen säger ”jag hatar kaffe med salt, och jag har aldrig levt vid havet och jag kände aldrig min pappa” kvinnan blir chockad och frågar ”hur kan det vara sant, varför har du då druckit kaffe med salt under alla dessa år?” han berättade för henne att om han inte skulle göra något radikalt så skulle hon aldrig ha stannat kvar. Vilket hon instämde på. ”Men varför sa du inget då?” frågade den vackra kvinnan med gråten i halsen. Mannen svarade ”jag vågade aldrig berätta sanningen, jag skämdes så mäktigt mycket för att erkänna att jag ljugit”
Den vackra kvinnan grät… ”du ljög för min skull? du har druckit det äckligaste som finns i 45 år för min skull? Mannen svarade ”ja” och några minuter efteråt stannade hans hjärta för evigt. Från den dagen och ända tills den vackra kvinnan återförenades med mannen satt hon på samma vanliga plats i samma vanliga café som mannen satt på och beställde en morgontidning och kaffe med salt… för att hålla sina minnen av mannen friska…
Jag vill ta över världen och bli en god diktatur
Jag tror nog att alla diktaturer genom tiderna har trott sig vara "goda" diktaturer. Vissa av dem har även menat att de har direkt kontakt med gud så som tsaren i forna Ryssland. Idag har vi en demokratiskt vald diktatur som påstår att han är vald av gud, nämligen USA:s president Gorge Bush som i ett direkt sänt intervju själv påstod det. Men detta ska jag inte fördjupa mig på.
Jag vill nämligen påpeka att diktaturer kan under vissa omständigheter vara det bästa alternativet. För väldigt länge sen sa Nala (Linda) till mig att om hon skulle vara världshärskare så skulle världen se mycket bättre ut, vilket jag helt ärligt tror på. Hon e vis och har ett gott omdöme. Men finns det bättre? Så länge det finns bättre och visare personer än Nala så är det orättvist att Nala ska vara världshärskare. Så enligt mig när det kommer EN enda person som ALLA erkänner vara visast, smartast, förnuftigast, och kompetent nog att vara rättvis att styra världen så varför inte... jag anser mig själv ha dessa kriterier därför bör alla lyda mig!
Nä men skämt åt sidan. Sanningen är att jag läste en kolumn i "City Malmö - Lund", och dessa långa diskussioner om världs kontroll mellan mig och Nala målades upp. Då jag tänkte på dessa fylldes jag både av skratt samt oro.
Skratt; Att ingen av oss verkligen menar allvar med att vilja bli världs diktaturer men att vi ändå skulle vilja vara det... hmm... låter lite förvirrande men man måste nog uppleva våra samtal om världserövring för att förstå komiken med det hela.
Oro; att det verkligen finns psykopater som saknar moral och empati som sitter runt ett bord och planerar sådant!
Innan jag läste kolumnen (av vem jag inte mins, men han var blatte iaf.) hur som helst så trodde jag att folk har slutat tänka i dessa banor precis efter att Hitler dog. Men ak så fel jag hade. Det enda som har hänt är att folk har slutat säga det i klarspråk. Vår historia visar att de största diktaturerna som världen skådat hade världserövring som numer ett på deras "att göra lista" och de har alltid varit ärliga med det. Hitler brukar alltid avsluta sina tal med "idag Tyskland, imorgon världen".
Idag är det annorlunda. Konstigt nog så lär vi oss av vår historia, om man ändå drog lärdom av historian när det gäller krig osv. det vi har dragit lärdom av historien är att tala mer indirekt och aldrig avslöja det vi vill göra.
I samma tidning några sidor längre bak läste jag en rubrik som nästan täckte hela sidan, rubriken; "Bli Hollywood smal" hmm...
Media
"vad media skriver om är vad andra människor gör, tycker, tänker, dvs. speglar verkligheten."
Om vad andra människor? det finns MÅNGA olika människor och MÅNGA olika världar (ex. väst, mellan, öst)... vilken verklighet speglas? Om vi tar mellanöstern som exempel, folket där har under flera årtionden tvingats att leva under omänskliga förhållanden av diktatorer som stöds av bland annat usa... den verkligheten tycker jag att jag saknar i median...
Så när "media" skriver om vad människor tycker och tänker dvs. speglar verkligheten, ska vi då sluta tänka? Det är många som resonerar så och det är för att det e enkelt... varför besvära oss och analysera det media ger oss, det finns ju en massa experter som gör det. Och på så sätt blir följande ett resultat:
Många låter media tänka åt dem för då slipper de ju hela processen vilket är jobbigt, därför är det bra och tidsparande att låta media dra slutsatserna samt tänka åt en. Och det leder till en enklare värld, där vi kan istället sitta och slösa otaliga timmar framför tv:n och bli proppade med onödiga tv program om HUR vi egentligen ska se ut och leva...
"allt media säger är sant!"
Visst finns det sanning i media missförstå mig rätt! Det finns sanning i media det mesta de säger är sant eller nej, ALLT de säger är sant! MEN... men det är ALDRIG, hela sanningen! eller så över driver de så ofantligt mycket! SÅ mycket att de försöker bevisa för oss att ett mynt bara har en sida...
"En explosion i ett köpcenter i London"... då ser man på nyheterna ungefär så här:
"TERROR ATTACK I ETT AV LONDONS MEST TRAFIKIERADE KÖPCENTRAR!
ISLAMISTER MISSTÄNKS LIGGA BAKOM DÅDET!"
Dagen efter när tittarsiffrorna sjunkit och hettan lagt sig, ja då, kommer det fram att det var en gasexplosion och inga islamister!
En lögn? Om det var en lögn eller inte tänker jag inte gå in på...
Det som irriterar mig är ordet "ISLAMism" varför ska man blanda ordet islam i det hela?!? varför inte bara kalla de terrorister?
Så länge media tjänar pengar på att ta ena sidan i ett krig eller helt enkelt blir partiska ja då är de värdelösa! den median som vissa dyrkar är inget annat än ett medel för terrorstater att kontrollera sina invånare samt resterande världen, skrämma upp invånarna och på så sätt göra vad de vill!
Sex säljer mest... Nu har vi rädsla/frukta som snart kommer hinna ikapp!
